Många är de som hackar på flyget, det hörs glåpord om att det är en ”rikemansgrej”.
De som säger sånt har dock föga koll på verkligheten. Allmänflyget är ett framtidsområde, om våra politiker hjälper till.
Visst finns det rika personer i klubbarna, men även lärare, taxichaufförer och andra mindre välbetalda yrken. Klubbflyget är ett allmänflyg, åtminstone så länge våra politiker låter det vara ett allmänflyg.
Allmänflyget behövs för samhället. Tittar vi bara på FFK:s verksamhet kan vi se att FFK sparar miljoner åt samhället. Brandflyget, som utförs i större delen av landet genom FFK, har enligt egna beräkningar sparat omkring 70 miljoner kronor under 2008. Summan bygger på att FFK minskar tiden innan larmet når räddningstjänsten med i snitt 20 minuter och att varje brand i snitt blir en och en halv hektar. Sverige har de senaste åren dessutöver upplevt extremt stora bränder, som Bodträsk och Näveråsen. Med ett effektivt brandflyg så kanske vi slipper sådana i framtiden.
FFK flyger också för Försvarsmakten som ska spara pengar. Vår sjöbevakning är bland de billigaste sätten att få den information Försvarsmakten behöver. Vi kan göra en jämförelse med om motsvarande övervakning skulle ske med båtar. Våra flygplan som flyger mellan 120 och 160 knop täcker en sex till åtta gånger större yta än en båt som gör 20 knop. Enligt källor hos marinen kostar ett fartyg med besättning cirka 35 000 kronor i timmen. För att fartyget ska täcka samma område som FFK:s sjöbevakare täcker på 850 timmars sjöbevakning krävs att fartygen åker i 6 500 timmar. FFK sparar därmed mer än 225 miljoner till staten efter att kostnaderna för flyget är avdraget. Ser vi till övrig uppdragsflygsverksamhet rör det sig om ytterligare omkring tio miljoner kronor.
FFK sparar åt staten mer än 300 miljoner per år och kostar dem omkring 20 miljoner. Det är väl utnyttjade pengar. Om vi därtill lägger att ett eller flera liv kan sparas på grund av våra insatser ökas besparingarna ytterligare. Ty ett liv borde ju vara värt en hel del.
Det var allmänflygets nytta i samhällsorganisationen. Men klubbflyget gör också nytta i Sveriges tillväxt och välfärd. För att se om det fanns någon sanningshalt i myten om att klubbflyg är en onödigt lyxig hobby gjorde jag en undersökning i en flygklubb. Av klubbens 240 timmar på ett plan (Piper Pa28-161) konstaterades att 223 timmar var tjänsteresor av olika slag. Några av piloterna berättade att det rörde sig om säljmöten, projektering av olika saker på olika platser i Sverige. När jag frågade varför de flög privat svarade en del att ett kommersiellt bolag inte kunnat ta dem dit de ville. Att ta tåg tog för lång tid, detsamma gällde att resa med bil. Det var mycket mer flexibelt med flyg. Hur mycket pengar deras resor skapar för Sverige är svårt att beräkna men ECAC (European Civil Aviation Conference), som fått EU kommissionens uppdrag att beräkna allmänflygsektorns bidrag till samhällsekonomin, har tagit fram en formel. Flygkostnaden per timme multipliceras med det totala antalet flygtimmar. Ett vanligt enmotorigt flygplan kostar idag från 1 500 till 2 000 kronor i timmen och en tvåmotormaskin det tredubbla. En grov beräkning av snittkostnaden skulle innebära ett medelpris på cirka 3 000 kronor. Enligt luftfartsstyrelsens statistik generar allmänflyget kring 65 000 timmar per år. Vi privatflygare skulle då ge 185 miljoner kronor till samhället varje år.
Hur är det med miljöproblemen då? Jodå, vi kan och vi ska bli bättre, men ibland får vi oförtjänt kritik. Vårt största miljöproblem är buller och bly i bensinen. Det första kan vi oftast göra något åt genom att flyga så att vi stör så lite som möjligt samt genom att sätta på ljuddämpare och fyrbladig propeller. Det jobbiga är att det kostar omkring 20 000 kronor för en ljuddämpare plus montering och en propeller kostar det dubbla.
Hur är det med blyfritt bränsle? Som ni alla vet så finns det blyfritt bränsle som de flesta plan kan använda. Då är det bara bränsleförbrukning som är intressant om man jämför med bilar. Tittar vi på nya plan så finns det plan som kan mäta sig med vanliga bilar som ex Ford Focus Flexifuel i bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp.
För att få en utveckling i denna bransch måste politiker och myndigheter skapa möjligheter för detta och inte sätta regler och kostnader som förhindrar utvecklingen.
Vi allmänflygare gör insatser åt samhället. Vi ser till att det finns jobb så att staten får in skattepengar. Vi ska vara stolta över att vara privatflygare som genererar jobb, besparingar åt staten och som ger en flexibilitet som vårt samhälle behöver.
Flygchefens information från FFK-Nytt nr 1 2009 :
Att flyga ska vara enkelt och roligt! Piloten vill känna sig nyttig! Piloten vill få stimulans! Det ska vara säkert!
Detta är några uttryck som kan höras i våra flygarled men även i samhället i övrigt. Känns det bra så vill man flyga säkert. Känns det inte bra vill man inte flyga alls. Det är i och för sig också säkert, men den dag man måste flyga så är man sämre rustad.
Vad händer då i Flygeuropa som kan påverka oss i vår glada flygarvardag.
Som många vet har det skett en total förändring i våra regelverk och mer är på gång. I februari finns tre tunga remisser som kommer att påverka allmänflyget. Dessa tre remisser är på flera hundratals sidor. När jag ser dessa luntor funderar jag om de som skrivit dem hoppas att ingen ska orka läsa dem, så att allt går igenom utan synpunkter.
I början av 2007 påbörjade luftfartsstyrelsen ett arbete om regelförenkling. Jag har dock inte sett något positivt komma ur detta arbete. CAMO har inte gjort mitt plan säkrare, bara dyrare att använda. Reglerna kanske känns bra för de jurister som läser dem. I verkligheten följs de dock inte eftersom den vanlige piloten inte orkar ta till sig allt som juristerna producerar och således inte känner till alla regler. Den som vill öka säkerheten inom flyget bör skriva så att flygarna förstår. Säkerhet uppnås med färre viktiga regler snarare än med flera detaljstyrda regler som piloter inte förstår, kommer ihåg eller struntar i att följa.
Vart får du din stimulans för ditt flygande? Är det genom FFK:s olika uppdrag, som gör att du kan göra en samhällsinsats. Är det genom FFK:s utbildningar som ger dig mer kunskap om flyg och säkerhet än du kunnat hitta på egen hand. Eller är det när du använder din flygkunskap till att åka på semester i Europa med familjen. Vad som än stimulerar ditt flygande och gör att du vill fortsätta så måste det ske på ett säkert sätt. Tänker våra regelmakare på detta? Kan de sätta regler utan att kväva lusten till flygande? Jag tror inte det, för i dagens Sverige ser många glädje till flygande som något fult. Flyget är en miljöbov i allmänhetens och opinionskänsliga politikers ögon. Det jag funderar på är varför de som gnäller inte försöker lösa problemen istället för att bara gnälla. Satsa tio miljoner på allmänflyget till ljuddämpare och fyrbladiga propellrar. Då minskas bullret, som kanske är vårt största miljöpåverkan.
Jag hoppas att de nya regler som är på gång, med lättnader för plan mindre än 2 000 kilo, gör att priset på flygplan kommer i en nivå som gör att flygklubbarna kan byta ut gamla plan mot nya. Möjligheten finns, om våra regelmakare vågar ta beslutet. Det viktigaste med dessa plan är att de får användas i tillståndspliktig verksamhet (uppdragsflyg av olika slag inom FFK).
Känns det säkert när du är ute och flyger? Jobbar din flygklubbar aktivt med flygsäkerhet? Vad gör du själv för att höja flygsäkerheten? Vi på FFK arbetar kontinuerligt med flygsäkerheten. Vi kommer under året att satsa omkring tio miljoner kronor på ûygsäkerhetshöjande utbildningar. Utbildningar som gör dig som pilot bättre, säkrare och gladare. En gladare pilot utför arbetet bättre och har lättare att ta åt sig av nya motiverade regler.
Vi på FFK vill att det ska vara enkelt och roligt att flyga samhällsnyttiga uppdrag åt samhället på ett säkert sätt. Vi vill att du ska få vara och känna dig nyttig och stimuleras till att utveckla ditt flygande vidare mot nya höjder.
Det är alltid roligare att flyga säkert!
Flygarhälsningar
Lars-Göran
